Minnesdag för rohingya fem år efter att våldet inleddes!

.

Fem år har gått sedan den stora vågen av våld mot folkgruppen rohingya i Myanmar inleddes. Nu utropar svenska rohingyaförbundet en ny minnesdag och kräver att dådet kallas för folkmord. 

Publicerad: 25 augusti 2022

16. Fredliga och inkluderande samhällen

I de bleka morgontimmarna den 25 augusti 2017 startade det som skulle resultera i att folkgruppen rohingya flydde ut ur Myanmar. Rohingyamiliser drabbade samman med Myanmars militär i gränstrakterna i den norra Rakhinestaten fick sätta livet till under den dagen, varav 59 tillhörde milisen.

Rohingya, som är en muslimsk minoritet i den buddhistdominerade Myanmar, flydde i hundratusentals under dagarna som följde. Deras byar brändes och åtminstone 6 700 rohingya, varav över 700 barn under fem år, dödades under månaderna efter att våldet bröt ut, enligt organisationen Läkare utan gränser (MSF).

Flyktingarna tog sig med båt eller till fots över gränsen till grannlandet Bangladesh och samlades där i vad som skulle bli ett av världens största flyktingläger. 

Hoppas på uppmärksamhet.

Den 25 augusti utropas nu till minnesdag för rohingya, av The Swedish Rohingya Association (SRA).

– Vad vi hoppas i och med detta är att det blir mer uppmärksamhet för rohingyafrågan, som har hamnat i skymundan av mycket annat, som krigen i Syrien och Ukraina, säger Jan Wihlborg, sekreterare för SRA.

SRA kräver, liksom andra rohingyaorganisationer i världen, att tryggad återvandring till norra Rakhinestaten ska garanteras för de som tvingats fly sedan 2017 och för de rohingya som tvingats lämna landet dessförinnan.

Folkgruppen har länge förföljts. I början av 2017 levde ungefär en miljon rohingyer i Myanmar, de flesta i staten Rakhine. De har sin egen kultur och sitt eget språk. Myanmars regering har länge nekat rohingya medborgarskap, vilket gör att de flesta ur folkgruppen lever som statslösa. De har av FN:s generalsekreterare kallas ”en av de, om inte den allra mest diskriminerade folkgruppen i världen. 

Samtal har förts mellan den bangladeshiska regeringen och Myanmar om att låta rohingya återvända. Sedan militärkuppen i Myanmar våren 2021 är det juntan som tagit över förhandlingarna. I januari 2022 återupptogs de, men inte mycket har hänt. Enligt Human Rights Watch har den bangladeshiska regeringen på senare månader allt mer kringskurit rohingyaflyktigarnas möjlighet att röra sig fritt och deras tillgång till utbildning, till exempel.

”Ett folkmord”

– Vi kräver också att det här ska kallas för vad det är: Ett folkmord, säger Jan Wihlborg.

Huruvida Myanmars behandling av rohingya ska anses utgöra folkmord eller inte har lett till debatt. FN har beskrivit de systematiska angreppen som ”ett skolboksexempel på etnisk rensning” – något som Myanmars militär och styrande har tillbakavisat. 

2019 drog Gambia Myanmar inför den Internationella domstolen (the International Court of Justice, ICJ) i Haag, som är FN:s främsta juridiska organ. De anklagade Myanmars militär – under FN:s folkmordskonvention – för att ha begått folkmordsmässiga handlingar ämnade att förgöra folkgruppen rohingya helt eller delvis.Det var i den rättsprocessen som en chockad värld bevittnade hur Myanmars främsta demokratisymbol, Aung San Suu Kyi.

försvarade militären.

Myanmar har bland annat hävdat att ICJ inte har jurisdiktion över det som fallet gäller, och att Gambia inte heller har rätt att driva fallet mot dem. I juli kom domstolens senaste beslut, som avslog Myanmars argument. – ICJ:s beslut öppnar för en länge efterlängtad bedömning av den myanmarska militärens dödliga kampanjer mot rohingya, sade Elaine Pearson, Asienchef på Human Rights Watch, vid tillfället!

https://omvarlden.se/nyheter/minnesdag-for-rohingya-fem-ar-efter-att-valdet-inleddes

2 Comments

  1. I’m Rohingya Youthful

  2. I am Rohingya youth

Leave a Reply

Your email address will not be published.